Ensam hemma

Idag, söndag, har jag varit ensam hemma ett rätt bra tag. Föräldrarna var i Italiten, jag var hemma. De drack vin, jag drack öl. De åt fin mat på resturang, jag åt Billiz PanPizzor. Typ.

Att vara ensam hemma en längre tid är rätt intressant faktiskt. Man inser att om ingen startar en maskin disk så kommer disken faktiskt att torna sig (och till slut mutera och döda dig). Det är även lärorikt. Så vad har jag lärt mig?
Jag vet att jag kan laga potatismos, fuckyeah. En väldigt komplicerad maträtt.
… Det var nog allt.

Jo, och att man inte ska spela poker om pengar när hjärnan har värmeslag. Damn.

Reklam för barn, eller barnslig reklam?

Ibland undrar jag hur företag tänker när de gör sin reklam.
Vissa använder väl textboken till sin hjälp, vilket visar sig rätt tydligt när man tittar på hygienprodukter för kvinnor. “You’re worth it!”. Och annat skitsnack.
Ibland stöter man på lite nytänkande (eller OC om man vill), som den reklamen där en tjock tant undrar vem som kastade. Oh, I lol’d.

But at the end of the day… så ser man reklam som det här. “Reklam”. Personnummer och telefonnummer – det är allt som krävs för att byta operatör. Är det egentligen reklam, eller är det ett sätt att scam’ma folk?
Det är lite som att sätta godiset precis vid kassan på ICA. Visserligen ger det pengar för affären, även då det är lite… etiskt fel.

Så 200kr är väl helt okej för en helpank fjortis som vill kunna SMS’a lite, eller? O ena sidan ja, o andra sidan nej. Jag tycker inte att det är rätt att göra det så enkelt att byta operatör. Du beställer en tjänst med ett klick. Not okay Comviq. Not okay.