Ung och Dum, eller Ungdom?

Jag tror att människor i grund och botten är biologiska maskiner. Väldigt avancerade, väldigt komplicerade. Om man använder den metaforen så är det lite enklare att förstå sig på människor.

När man blickar tillbaka på det gångna, och tittar på hur man en gång var, är det vanligt att man hittar skillnader? Är det vanligt att man har förändrats? Ens interna världsbild måste uppenbarligen ha förändrats, och då måste man väl också ha reagerat på det?

Jag minns när jag gick ish~ andra året på gymnasiet och läste en text om hur ungdomars psyke inte var fullt utvecklat. Givetvis, som den jag var och är, så blev jag lite irriterad. Inte för att jag tog illa åt mig – det är klart att man tror sig ha fullt potential – men påståendet var rätt provocerande. Ska man anse sig själv vara mindre underbar, enbart på grund av ens ålder? Bah!

Logiken var i sig inte felande, när man är 17 år så inser man att man är duktigare än vad man var vid 15, 10 eller 5 års ålder. Om man är lite psykologiintresserad så kan man också peka ut hur ens kognitiva förmågor förbättras. Men att blicka framåt, däremot, är mycket svårare. Om man inte är medveten att vi människor ständigt utvecklas, så antar man gärna att man är optimal. Vi vet att imorgon vet vi mer än vad vi gör idag, och därför är vi bättre – men vi säger inte att vi är fysiskt sätt mer kapabla imorgon.

Det finns väl en balans mellan det fysiska i hjärnan och det psykiska i sinnet. Ny hårdvara behövs för ny mjukvara. Den balans och det mönster som fanns i en 17-årings värld stämmer inte tre år senare på grund av olika anledningar. Man kan blicka tillbaka på hur människor var, och hur de är nu, och försöka förstå varför. Men det är i och för sig en helt annan – och väldigt intressant – diskussion.

Det som är mer intressant är att det har skett en förändring. Variabler har ändrats och människor agerar annorlunda. De biologiska maskinerna som en gång hade större problem att förstå sig på empati och komplexa koncept behandlar dem nu med enkelhet. Vi abstraherar och planerar mer, inte bara för att vi har enklare för det, utan för att det socialt krävs. Vi vet att saker fortfarande existerar, trots att vi inte ser dem. Vi förstår att andra människor är kompletta individer.

Men den största skillnaden mellan att vara ung och dum samt att vara lite erfarnare (man kan nog aldrig säga att man är mest erfaren, om man ska vara ärlig) är upplever. Vi upplever saker dagligen, och efter ett tag förstår vi mer än vad vi tidigare gjorde. Vi vet hur det känns att lämna in projekt i tid, att behöva stressa, att säga hejdå till en kärleksfylld relation samt hur ont det gör att slå sig. Vi ser meningslöshet där vi en gång såg mening och tvärt om.

Jag undrar hur mycket av det som är socialt betingat, och hur mycket som är självvalt.

Lite tankar.

Hjärtslaget 2012 Halmstad

Jahopp, då har man överlevt Hjärtslaget. Andra utlandsfesten, andra helgen fylld av phestande tillsammans med studenter från vitt spridda områden.

Allt som allt var väl Hjärtslaget lyckat i min mening. Jag hade kul, andra hade kul, alla festade och var glada. Ska jag jämföra med Spiik så var Hjärtslaget faktiskt sämre. Små saker som irriterar; gamla tanter som skriker på en, att man inte får sitta inomhus och lugnt sippra på en kall öl, kall mat på sittningen (i och för sig var inte maten på Spiik bättre).

Men småsaker ska inte låta som klagande! Det har varit en väldigt kul helg. Enhörningar gick på vift och fick kondom på hornet, Trumman kom in på Kåren, Fido spatserade stolt omkring med sin egna dônk, Slurp köpte en luftmadrass och PacMan berättade historier om ligan som tog sönder hans skor. När dagen kom till sitt slut somnade man till 404’s godnatthistorier i skenet av en taskig taklampa.

Do approve!

Statistik med Programvara

Att läsa intressanta ämnen är alltid trevligt, men det kan vara svårt att relatera om det saknas ett reellt användningsområde. Möjligen är detta anleningen till varför så pass många inte tycker om att studera matematik, då man aldrig ser en bra implementering av kunskaperna. Vad är poängen med att lära sig saker man inte kan använda?

Statistik, o andra sidan, är väldigt lätt att använda. Att filosofera kring tärningar kan bli enformigt men absolut inte svårt att förstå. Ju mer man förstår om statistik, ju roligare saker kan man göra. Riktiga saker – saker man kan använda själv.

Hur mycket pengar är det lönt att lägga på en försäkring? Vad är risken att något går sönder? Hur ska man fördela resurser för att minska risker? När ska du gå all-in i poker? Vad är sannolikheten för att du ska bli sen till jobbet?

Väldigt intressant kurs. Senast gick vi igenom hur programvaran R fungerar, och hur man kan använda den för att göra livet enklare för en.

Tentaveckan är över!

Puh! Så mycket studier, så lite tid.. men bra gick det! Hitintills har jag skrivit totalt fyra tentor, varav tre har jag fått resultat på; ska bli intressant att få tillbaka resultatet på den.

Programmering. Fördelen med att tentera i det är att jag kan se om jag har gjort rätt eller inte direkt på plats. “Wohoo, det fungerar och gör som jag vill!” alternativt “Attans! Det här gick inte…”. Som tur var fungerade min inlämning precis som den skulle (till min förståelse). Nackdelen med tentamen i programmering är då att uppgiftbeskrivningen kan misstolkas, och då är man ute på hal is. Man kan skriva rätt, men göra fel. Det kan fungera på fel sätt.

Tre rättningar. Tre 5/5. So far so good, I reckon.

Snart kommer en ny kurs, medan programmeringen fortsätter ett bra tag till.

New Year

A new year is here. How delightful.

It’s time to stop running.

I’d like to share a quote with you all:

Discipline is my sword,
faith is my shield.
Do not leap blindly into uncertainty,
and you may live to reap the rewards.

Happy new year!

Födelsedag

Tjohej! Idag fyller jag år!

Ett år äldre, ett år längre från födseln och ett år närmare döden. Woho! Att fylla år är väl i sig rätt ledsamt, det är ju allt finurligt vi människor har hittat på som gör det roligt. Livet tuffar närmare slutet vi alla undviker. Äter man en kaka så är det visserligen synd att kakan försvinner och att den lider mot sitt slut som kaka (på väg att bli något annat…), men det är ju väldigt gott under tiden. Livet är i och för sig också väldigt gott, men födelsedagen står där som något enormt monument tillägnat ens egen dödlighet.

Men det vi klär in födelsedagen i är ju fantastiskt – sånger, spex, gratulationer och presenter. Jag kan tänka mig att fylla år varje år enbart för presenterna. Och så hör man av alla gamla Facebook-vänner som aldrig annars hör av sig. “Grattis! Ses om ett år igen!”. Jag är inte bättre själv. Och på ett sätt är det väl mysigt att alla säger grattis trots att man känner vissa mer än andra. Att fylla år är inget privat eller slutet, det är ett öppet evenemang där alla kan få mig att le.

SappHemsida

Sappar BTH 2011

Sitter och pillar med hemsidan för oss Sappar 2011. Titeln Webmaster är passande, men jag väljer att kalla mig själv Webmeistro. Meistro är ett fillurigt ord.

Sidan är kodad i PHP och kommer använda lite MySQL senare. Poängen är att få en plats där man kan lära sig om oss Sappäckel (om man nu vill) och hålla sig sådär lagom uppdaterad.

Loggan är ritad av en Technical Artist (användbara människor de där TA’arna!), kunde inte ha gjort den bättre själv. Försökte faktiskt, men attans, man får hålla sig till det man är bra på :D.

Ska bli mer annat material här på bloggen, lite för mycket om mitt liv på BTH just nu. Stay tuned.

Nollning BTH

Nollning

Min grupp (Säkerhet+DSV) vann nollningsuppdragen =)!

 

Nollning på BTH

Jahapp, då var nollningen över och jag överlevde. Finns det en achievement på det? Kanske jag ska vara stolt över att jag faktiskt fortfarande vill gå kvar här, trots alla otyg.

Nollningen på BTH är helt frivillig och man behöver inte hänga med om man inte vill. Hänger man med är allting som händer frivilligt, så man måste inte göra saker man inte vill. Sist men inte minst är det helt frivilligt att delta i rollspelet mellan nollor och sexmästeriet (Sexistenz). Att stå på raka led för att en kille med megafon säger det är faktiskt kul.

Men i och för sig finns det alltid någon blåst blondin eller manlig dagisunge som inte förstår vad orden “lek” och “rollspel” betyder utan måste hävda sig genom att säga “De i sexmästeriet förtjänar inte min respekt” eller att hota andra nollor med våld. Fast det är väl bra att de gör narr av sig själva så man vet vem man ska strunta i att umgås med senare :)!

Lekar, lekar, lekar

Lekar! Nollningen började med upprop och grill, men allt annat var lekar. Vi lekte i en park nära BTH med namn Monsunen (ber om ursäkt till trafikkaoset vi orsakade på vägen dit) och var allmänt omogna. Tja, man kan nog inte vara omogen om man har barnasinnet kvar. Human pong, spex, sånger, rullstolsrace, kast med liten hårddisk och många fler lekar lektes. Blev lite mycket av samma sak men det var alltid roligt att hänga med.

Vi gick på stadsvandring i Karlskrona (ingen lek där inte). Trevligt att få en känsla för hur staden ser ut (så man kan hitta hem från krogen), men den triviala informationen om vem som bodde var gick in genom ena örat och ut genom andra. Pyttsan, skoskav!

Kåren

Kårupplevelsen var klart över förväntan! Jag antog att kåren var ett skitit ställe på fem kvadrat där stämningen var tråkig – prisa gud att jag hade fel! Två barer, dansgolv (med bra musik!), uteplats slash rökruta och caps där nere. Caps? Caps!

Caps är det djävulska spelet som skitar ner dina byxor med öl och magiskt slarvar bort din “dyra” sångbok!  Var spelare har ett glas som placeras i en cirkel, i mitten finns ett offerglas där alla häller i lite dricka. Man ska träffa i sina medspelares glas, då ska de träffa i ditt – fortsätter tills någon missar och missaren får dricka sitt glas. Gud nåde dig om du träffar mitten – då får du allt dricka upp den mystiska blandningen!

Draget på Kåren är antagligen mindre när alla nollor inte är nollor och inte dras med dit. Men vad gör det?

Nollningen som helhet

Allt som allt är jag glad att jag hängde med på nollningen, ångrar absolut inte att jag var med. Skaffat mig en massa goa nya vänner och kamrater under nollningsveckan =D! Tycker lite synd om dem som inte kunde vara med på nollningen, för man missar verkligen något om man inte hänger med. Förvisso lär man väl känna varandra under tidens gång också, men det går inte lika snabbt som under nollningen.

Mätnollan, over and out!