Hur man studerar till en tentamen

En tenta. Två tentor. Tentavecka. Tentaångest. Tentapress. Tenta, tenta, tenta. Woo~!

Det här med tentor – tentamen – är något vi på högre utbildningar både tycker om och skyr. Att det ligger press på en är jobbigt, samtidigt som befrielsen att “vara klar” med ett visst moment i ens utbildning är uppfriskande. Så hur ser man till att bocka av tenta efter tenta utan att behöva göra om samma test två gånger? Slippa omtentor?

Steg 1: Under kursen

För oss som äter ur Centrala Studienämndens hand – med andra ord tar CSN – så är pluggandet ett arbete. Ett kontorsarbete som ska ta åtta timmar per dag. Dock undrar jag hur många som egentligen följer den filosofin till punkt och pricka… ofta blir det väl att man jobbar så lite som möjligt inom ramarna för ens egen egoism. I vilket fall så är det retarderat att inte gå på sina föreläsningar, för om man inte vill lära sig något, varför studerar man då? Det finns ingen skolplikt som tvingar individer att vidarutbilda sig, så vill man inte lära sig något så har man inget i tentasalen att göra. Eller är det mamma som tvingade iväg dig, mot din vilja?

Att gå på föreläsningarna är A och O. Det viktigaste för att kunna klara av tentan. Anteckningar som tas under föreläsningarna är guld värda på grund av två anledningar: 1. Du har något att plugga på, och 2. När du skriver ner något lär du dig bättre. Att behöva formulera någonting i ord är kraftfullt, mer än man kan tro. En förbipasserande tanke eller flyktig förståelse är inte värt något om man inte lär sig den, och det är svårt att lära sig sådant som man inte kan formulera. Sen är själva handlingen – att skriva ner – ännu ett hjälpmedel för repetition.

Steg 2: Innan tentan

Ah, tentaveckan. Eller veckan innan tentaveckan. Nej, rättare sagt, en vecka innan tentan. Det är då sovande studenter och smarta pluggare antingen trycker in en hel kurs i skallen eller repeterar den i ett hastigt tempo. Det här är i min mening det näst viktigaste. Förslagsvis läser man igenom slides från föreläsningen (om de finns) samt sina egna anteckningar och försöker greppa hela kursen – speciellt vad som är viktigt. Om det finns några luckor får de snabbt studeras in. Ett bra knep är att skriva ner, punktvis, allt som kursen inkluderar varpå man checkar av allt man kan.

Tidigare tentor är utmärka att plugga med. Om något har funnits två gånger innan, då finns det säkert med en tredje gång. Och om något viktigt inte fanns förra året så kanske det är med i år istället. Om man inte kan klara av en äldre tenta i lugn och ro så kommer den riktiga tentan att vara oförlåtande.

Om kursen genomsyras av learn-by-doing och om man har en kursbok med uppgifter, så fungerar det bra att göra 2-4 uppgifter per kapitel som repetition. Om man misslyckas så får man studera mer på just den delen. Matematik och programmering är två ämnesexempel.

Strategisk selektion av vad man skiter i är alltid att föredra om man inte har tid till att lära sig allt eller repetera allt. Ofta kan det vara bättre att känna till vissa områden mer än andra, än att kunna lite av allt.

Steg 3: Själva tentan

Fördelaktligen så är man utvilad, pigg, pepp och absolut inte bakis innan sin tenta. När det är två timmar kvar tills start så är det heller inte lönt att förvirra sig själv med mer av kursens material. Ta det lugnt och vila dig i form.

Något som är otroligt viktigt när man skriver tentan är att man dubbelkollar sina svar. Varför lämna in något med slarvfel? På mina tentor inom matematik (där vi fick ha räknare med oss) löste jag alltid uppgifterna grafiskt med räknaren om det gick. Uppgifterna skulle lösas algebraiskt, vilket jag hade gjort, men att dubbelkolla fungerar ofta utmärkt med grafer. Snabbt och lätt.

Fastnar man så går man vidare. Hjärnan jobbar på problem även om man inte fokuserar på dem, så hoppa till nästa uppgift och gå tillbaka senare. Men även om din hjärna nu är unik och bara jobbar med det du just nu håller på med så är det väldigt logiskt att gå vidare: du vill ta så många poäng som möjligt, inte lösa uppgifterna en efter en i ordning. Det är bättre att ta tre snabba uppgifter på en poäng styck, en att få panik och kämpa med en uppgift på tre poäng i en timme. När du är klar och dubbelkollat – då kan du kämpa med slamkryparna!

Steg 4: Att dra svar ur luften…

… är egentligen inget steg. Men det är ändå viktigt om man vill optimera sina chanser. Visst är poängen med att studera att lära sig allt, men om man nu har haft otur med en uppgift så kan man väl lika gärna försöka få hem den ändå. Att lösa en uppgift så långt man kan är ett bra sätt att få poäng man egentligen inte förtjänar (eller ja, det gör man väl). Ett annat sätt är att formulera sig så pass otydligt så att läraren tror att du vet vad du pratar om, när du egentligen inte har en aning. Fast det lyckas inte särskillt ofta.

Men om man absolut inte kan en uppgift så förlorar man inget på att ge den sitt bästa. Tänk så kan du kringå problematiken genom att använda en genväg.

 

Lite av min erfarenhet. Antar att människor studerar olika.

Webbdesign A, design’a ett tema åt Spyken!

 

Då närmar sig tredje ring sitt slut, och därmed alla dess kurser. Webbdesign A har varit en trevlig kurs, med många fina skolkningar och håltimmar. För att citera min kamrat Rolf: “Man kan ta igen fyra lektioner på en enda gång”. Så sant som det är sagt.

Nu är det dock dags för att göra en projektuppgift, nämnligen en hemsida. Eller i mitt fall – en uppgift för att gynna Spyken om allt går som det ska.

Continue reading

Fusk, Nationella Prov samt din etik

Är det okej att fuska på ett prov?
Majoriteten
säger nog att det inte är okej, dock bör man tänka två gånger innan man svarar. Precis som att man svarar “Bra!” på frågan om hur det är med en, så är svarar vi per automatik att det är fel att fuska.

Sätten på vilka man kan fuska är inte oändliga. I grund och botten bygger det på att man kan smussla in en mängd information, så att man kan slippa hela grejen med att studera. Information kan smugglas in på dessa sätt, men inte begränsat till; lappar, skriva på kropp/kläder, Mp3-spelare, mobiltelefoner, kommunikation under provet samt modifiering av objekt.

Ja, du kan fuska genom att ha ett bluetooth-headset i örat dolt under ett lager hår.
Mhm, det är fullt möjligt att modifiera en etikett på en PET-flaska.

Nåväl, tillbaks till ämnet. Är det okej att fuska? I min mening, som filosof, så är det inte fel per automatik. Rent etiskt är det fel. Även från lärarens perspektiv är det fel. Låt mig klargöra vad jag menar med att det är rätt; det hjälper dig. Vissa personer tror att världen går under om de inte rör på varannan lyktstolpe de passerar, det de gör är “rätt” enligt dem. Fusk hjälper dig att nå dina mål på ett enkelt sätt, därav är det rätt. Dock bör man inse att det som är den snabba vägen idag kan komma att bli en längre väg imorgon. Short term gain, for long term pain.

Det som får en person att fuska är att vederbörande ser fuskets positiva sidor (mer fritid, högre prestation) som mer värda än de negativa (risk för att bli upptäckt, inte lära sig något). Det är otroligt dumt att fuska på ett prov där man kommer att behöva kunskapen för en lång tid framöver. Att fuska på ett geografiprov i årskurs fyra kan kvitta, i min mening. Har man att göra med en person, vem inte kan ta eget ansvar för sitt liv, ska man inte tillåta fusk. Personen i fråga måste även inse att fusk inte är en hälsosam vana för lata personer. Att ha fusk som en standardreaktion inför prov samt andra typer av förhör håller inte i längden, om man ska komma längre än högstadiet.

Hur fuskar man?
Läs ovan. Antagligen kommer jag en regnig dag vara kreativ på detta ämne.

De nationella proven
Dessa prov är rätt intressanta, i min mening. De understryker verkligen hur folket ser på fusk. Då de är skyddade av både lagstadgad sekretess samt producenternas heder så lyckas releasegrupper släppa dem år efter år.

Ett mer publikt exempel var nationella  i Svenska, då jag gick i nian. Provet läckte via internet, och varenda kotte hade det kvällen innan – precis i tid att förbereda skrivningen. Är det fusk att veta ämnet som man ska producera en text om kvällen innan? Jag tycker inte det, då jag själv måste författa verket.

För er som har läst så här långt vill jag belöna er med ett gott skratt. Samma år släppte en kille ett falskt nationellt prov i matematik. Då varenda fjortis, nej, varenda elev, levde i tron om att detta var det riktiga satt de och pluggade in svaren på uppgifterna. Inte nog med att producenten hade svarat helt och hållet fel på sina egna uppgifter (förutom de enklaste av dem) så var provet allmänt dåligt konstruerat. Jag slutade titta på verket efter att ha sett ett par sär skrivningar