Och iväg flyger jag...
Idag vallfärdar jag till London med familjen. Ska bli trevligt, tycker jag - första resan där jag är arton med föräldrarna.
London är en underbar stad, har varit där tre gånger innan. Kanske inte så mycket nytt att upptäcka, måhända, men fortfarande en trevlig omväxling ifrån det monotona Sverige. Nackdelen är att man slutar tänka för sig själv, med alla "Mind the gap" och "Mind your head" (på bussen, i taket, så att man inte slår i skallen när man reser sig upp). Påtal om skador, jag lider av flygnervositet - d.v.s. jag blir nervös varje gång jag lyfter. Rent logiskt är jag medveten om att det är större risk att skolbussen krockar så att jag dör, men det känns ändå ej så. Jag är i vart fall inte flygrädd, känslan går över efter en halv minut.
And off I go, hörs om en två dagar.