Hur gör man en budget?

Hur gör man en budget? Vad är en budget? Behöver jag en budget? Hur viktigt är det? Är du inne här och läser så har du antagligen insett att det är relativt viktigt med en budget, och är beredd att i alla fall lägga en kvart eller tre på att dyka lite djupare.

Vardagligt är en budget en plan över hur kosingen ska spenderas, och aktiviteten med att sätta upp planen är att budgetera. Rent generellt handlar budgetering om resurshantering och därmed går det att budgetera sin tid, sin energi, sina febernedsättande värktabletter under en influensaepisod, och i princip vad som helst.

Under huven är vi alla apor, men vi har ändå lyckats komma rätt långt. Utan särskilt mycket ansträngning brukar det lösa sig för de flesta trots allt. Men med det sagt så är det lätt att pengarna går till sånt man egentligen tycker är onödigt, eller helt enkelt till fel saker. Du behöver inte en budget, men att skissa på en budget kräver att du tänker igenom vad som är viktigt för dig, och den typen av självreflektion är — tycker jag — väldigt viktig.

Tripp, trapp, trull till budgeten.

Tripp – Vart går pengarna nu?

Det här kan ta en stund om du är ambitiös, men du kommer rätt långt på ett par minuter ändå. In i internetbanken på webben eller i mobilen och kika på transaktionerna under förra månaden. Från den förste, till den siste. Du vill kunna svara på:

  • Hur mycket pengar in hade du, och var kom de ifrån?
  • Hur mycket pengar gick ut från kontot?
  • Gick du plus? (… förhoppningsvis); och slutligen,
  • Hur mycket är “fasta avgifter” som kommer varje månad, typ hyra och mobil?

Som ointresserad kan du sluta här egentligen. Dra bort dina fasta avgifter från din lön och se till så att du inte bränner mer än det som är kvar varje månad. Ett starkt tips är att öppna ett sparkonto och sätta en automagisk överföring på ~10% av din lön efter skatt. Du kan sen sätta sprätt på resterande pengar med gott samvete.

Exempel:
Lön: 25.000kr
Efter skatt: ~19.000kr
Sparande: 2.000kr
Utgifter enligt Konsumentverket: ~16.000kr
Kvar för hopp och lek: 1.000kr.

Konsumentverket har en jättebra utgåva, https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/privatekonomi/koll-pa-pengarna-2021-konsumentverket.pdf, och på sidan 23 hittar du deras förutsedda utgifter för en 20-åring.

Trapp – Vart gick pengarna innan?

Gör om ovanstående exercis för de senaste tre månaderna, och se även till att få med sånt som inte händer så ofta. Det du vill förstå är vart pengarna har gått och varför. Den slutgiltiga budgeten är inte så mycket mer avancerad än den i förra steget, men din förståelse av varför det är som det är, är hästlängder före.

Ett sätt att göra det på är att lägga transaktionerna i olika hinkar allteftersom du går igenom dem. Var swishen till din rumskamrat för månadens elräkning, eller var det för en box vin? Enkla hinkar är:

  • Inkomster, kanske din lön eller CSN (bidrag + lån). Om det skiljer sig månad till månad så ta ett lågt snitt.
  • In på kontot efter skatt, det du faktiskt har att röra dig med varje månad.
  • Sparande, sikta på att sätta av 10% av det du har att röra dig med. Är det tufft så börja med 5% eller 500kr. Du ska klara att sätta av 500kr varje månad om det inte finns några speciella omständigheter.
  • Fasta utgifter, såsom hyra, el, försäkring, internet, mobiltelefoni, streamingtjänster, osv.
  • Rörliga utgifter, såsom mat, restaurang, öl, frisör, mm.
  • Kortsiktigt sparande, till viktiga saker som komma skall, ex.vis. semesterresa eller en shoppingtur.

Trull – Djupdykning för den intresserade

Nån fillur på intornett som berättar för mig vilka hinkar som är viktiga? Pfft. Pilutta dig.

Nä, här djupdyker vi och gör en egen analys baserat på vad vi hittar.

Försök hitta en vettig kategori för varje transaktion, och finns ingen kategori så uppfinn en ny. Utgifter till matvarubutiker som Willys eller ICA kan klassas som “mat” eller kanske “förbrukning” — välj en etikett och kategorisering som mejkar sens för dig. Det går rätt fort att hitta de övergripande kategorierna, men fortsätt att gå igenom dina utgifter för att se till så att allt kommer med. Under tiden är det bra att samtidigt anteckna hur mycket varje kategori “kostar” per kalendermånad.

För en djupdykning är det bättre att ha fler kategorier än färre. “Fasta utgifter” är till exempel en skitdålig kategori eftersom det inte ger någon insyn i vad det är som ingår. Är det dyrt för att du har en dyr lägenhet, eller för att du har stående överföringar till tjugoelva streamingtjänster?

Nästa steg är att gruppera kategorierna. Här är däremot “Fasta utgifter” en prima grupp, som då innehåller kategorierna för försäkring, telefoni, och så vidare. Vi förstår att en viss summa pengar kommer gå upp i rök varje månad, samtidigt som vi kan se vart pengarna går. Grupperna i föregående punkt (sparande, fasta utgifter, rörliga utgifter, kortsiktigt sparande) är en riktigt bra start.

Baserat på skissen du nu har kan vi fundera på om det är något som är rätt för dig. Nu ser du hur dina utgifter är fördelade, och vart pengarna går. Är du okej med siffran bredvid varje kategori, och känns varje kategori som något för dig?

Leave a comment

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.