Så imorgon har jag slutprov i fysik, tillsammans med i princip alla naturare i årskurs tre i Lund. Elva kapitel, fullproppade med legendariska formler och samband som beskriver hur världen omkring oss fungerar - men ingen motivation att plugga.

Vad är poängen med att lära sig fysik B, egentligen? Jag tänker inte bli en punk-ass ingenjör som bygger höghus på åttio våningar. Nej. Ändå ska jag kunna det, ändå ska jag plugga det. Inget illa menat mot kursen, den är superintressant och säkert nyttig också, men då måste man känna att man kan tillämpa den.

Lite som estetiskt val, musik, för mig. Jag kommer aldrig att tillämpa de kunskaperna som jag lär mig där, eftersom att jag kan 90% av kursen redan, och vill jag göra något kommer jag att lära mig det själv. Jag kan lite om Cubase, för det är intressant, men vad bryr jag mig om resten?

Så imorgon har jag slutprov i fysik, ett prov som kommer väga tungt i mitt snitt. En kurs jag troligen aldrig kommer använda.